Oaxaca – en av Mexikos fattigaste städer

Krönika

Oaxaca, delstaten med lång Stilla Havskust, stora bergskedjor som Sierra Madre Sur och bördiga dalar på olika nivå över havet (huvudstaden Oaxaca ligger 1550 m ö h) är en av Mexikos fattigaste om inte den fattigaste. Det menade i varje fall busschauffören - "samt den sämst administrerade" - som pratade med mig halva sträckan over bergen från kusten innan han tog över ratten. Jag åkte så kallad primera clase men primera clase kan vara vilken standard som helst beroende på var i Mexiko man åker, vilka sträckor och med vilka bussbolag. Den kurviga vägen over bergskedjan körs inte ens av bussbolag som Cristobal Colon vars varumärke är comfort framför allt.

Under sjutimmars-resan stannade bussen två ganger för toalettbesök och första stället låg uppe i Bergen då vi precis kommit ur molnen. Cerro de Vidrio, Glaskullen, tycktes vara en gudsförgäten plats. Varje litet hus på bergskammen var ihopsatt av lera och plåt men den gamla kvinnan med sin långa tunna grå flätor stod rakryggad i sin hydda, delade ut toapapper och utan att blinka tog hon tre pesos precis som de stora bussterminalerna. På baksidan ovanför en brant sluttning hade tre toalettstolar av porslin installerats i jorden separerade av svängande trädörrar eller tygskynke. Men två plasthinkar hivade vi upp vatten ur en tunna och sköljde ned i toaletten efter oss.